Zetat

Jag vet att det har varit hundra år sedan jag skrev sedan... Men tro mig inget har hänt i mitt liv. Eller så har mycket hänt, det beror hur man ser på det. Men jag har ju för ovana att blogga när jag inte har tid så varför inte passa på nu mitt i allt flyttstök. För ja, gott folk vi ska flytta igen. Detta året har jag flyttat 3gr och det kommer fortsätta nästa år.

Detta har hänt sedan sist i kortform:
Vi flyttade till en ny lägenhet i juni och allt skulle bli sååå bra... Men det blev det inte riktig. Sommaren började bra och allt. Problemet var ju bara att vi inte fått tag på sommarjobb alls den sommaren. Men vi bestämde att vi skulle läsa sommarkurser istället och leva på studiebidraget, det skulle ju funka. Men då dycker självklart det upp mer problem. Vi kommer inte in på de kurserna vi ville läsa och blir där med utan pengar... Men jag tänkte då att även om vi inte har några pengar så kan jag iallafall försöka komma ikapp med skolan denna sommaren... Men tiden gick och sommaren började gå mot hösten, och jag hade inte pluggat.... Jag kände hur min värld mer och mer fallerade.... När jag var som mest stressad över att jag behövde plugga och mest omotiverad, bestämde jag mig. JAG SKITER I DET HÄR! Jag hoppar av, för om jag inte kom i kapp så kunde jag ändå inte fortsätt plugga. Då åtestod det bara ett "problem", PENGAR. Jag fick inte längre studiebidrag och min pojkvän fick inte ens ta examen, så han sökte jobb ständigt.... Men inga pengar i sikte och där stod vi men en lägenhet med en hyra på 7100kr som skulle betalas varje månad. I slutet av augisti gjorde vi allt vi kunde för att få pengar. Vi skrev in oss i arbetsförmedlingen och ringde till socialen. För vi insåg att vi inte kunde trolla fram 7100kr i månaden. Vi sa i september upp lägenheten, för har man inga pengar så har man inte. Och om varken jag eller grabben pluggar så behöver vi inte bo på en studentort heller.
Men så klart uppstod då mer problem, vi hade 3månaders uppsägningstid på lägenheten. Det betydde att vi inte "blev" av med den för än den 31dec. Dvs idag! Vad skulle vi göra i 3 månader och hur skulle vi försörja oss?
Vi anförtrodde oss helt på socialen. Men självklart hade vi en lägenhetshyra som var för dyr och så var man även tvungen att söka 20jobb i månaden oavsett om det fanns jobb man var lämplig till eller inte.
Vi stannade i kalmar så länge vi behövde för att kunna gå på diverse mötet för att få pengar för att försörja oss. Men i mitten av november var vi klara med Kalmar, vi hade suttit i en lägenhet i 2 månader och klättrat på väggarna. Jag stod inte ut. Vi flyttade istället hem till mina föräldrar, för där slapp vi iallafall oroa oss för hur vi skulle ha råd att betala för maten.

Och nu är vi här, osäker på hur våren ska utspela sig. Jag har sökt till Uppsala universitet och även tackat jag till utbildningen där som "dagisfröken". Men jag är så extremt osäker på att det är det är det jag vill göra.... Jag vet att jag vill bli dagisfröken och jag vet att jag verkligen skulle passa som det. Men jag är osäker på uppsala. Jag är rädd att jag inte riktigt skulle passa på det programet, jag vill ha en annan programtitel jag är rädd att programet inte riktigt är utformat som jag vill. Sen är jag rädd för studentlivet i uppsala, jag är små rädd att alla är snobbar och bara pimplar champange hela tiden.
Jag har hela mitt liv fått lära mig att är man det minsta osäker på något så ska man inte genomföra det. Och det håller jag verkligen med om. Men jag vet också att om jag väl börjar i Uppsala blir säkert allt bra.