Bostadslös...

Drömmen krossades på några minuter... När grabben hade vaknat vart vi iväg för att kolla efter våran drömlägenhet. Innan vi hittade till fastighetsägarens kontor åkte vi förbi stället där de lägenheterna fanns som vi ville ha. De såg kanon ut och vi undrade för oss själv vart de lägenheterna fanns som var lediga. Vi åkte vidare till fastighetsägaren. Väl där pratade vi med en tant i receptionen som hade noll koll. Men det vi fick ut ur henne var iallafall att det bara var i vissa områden, slumområden enligt mig, som ungdomsrabatten gällde. Men hon sa framför allt att de lägenheterna vi ville kolla på var upptagna eller rättare sagt RESERVERADE till några vars byggnad skulle rivas. Då undrar jag bara VARFÖR LÄGGER MAN UT LÄGENHETER SOM LEDIGA OM DE REDAN ÄR RESERVERADE. Jag menar, det kan ju inte ha kommit som en shock för dem att deras egna hus skulle rivas? Om jag inte skulle vetat att de lägenheterna fanns lediga skulle jag ju inte varit intresserad och främst jag skulle inte blivit BESVIKEN. Varför kan aldrig fastighetsägare ha uppdaterade databaser som fungerar???? Det är ju inte första gången vi har fått falska förhoppningar. Vad arg man kan bli. Här är en bild på dagens besvikelse:

 

Efter denna stora besvikelse gick vi hem. Jag kände att jag behövde rensa hjärnan ett tag så jag beslutade mig för att ta en promenad. Tror ni inte att det börjar att snöa då? Och inte lite heller! Det kommer en massa snö och det blåser olidligt. Men men, envis som jag är går jag ut ändå. Snön biter i mina kinder och det blåser extremt mycket i mitt ansikte, som gör att jag har svårt att andas tro det eller ej. Men jag går... Pulsar genom en decimeters lössnö... Tungt som bara den. Som tur är hade jag vinden i ryggen, men det var jobbigt. Efter ca en halvtimme med medvind kommer jag på, blond som jag är, att jag ska ju fasen tillbaka också. Så det var bara att vända om, vinden bet ännu mer i kinderna, illamåendet närmade sig. Jag hade ingen mobil heller, så det var bara att så ut. Och tillbaka kom jag också tillslut. Jag fick ropa på pojken att han skulle komma och rädda mig från snön. Jag hade snö ÖVERALLT! Det var bara att springa in och stå och droppa av i duschen.

Men jag är fortfarande frösen och kall. Så nu ska vi, grabben (som har varit duktigt och varit ute och skottat) och jag, hoppa ner i den varma bubbelpoolen och bara slappna av.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0