Zetat

Det finns en awesome tävling där man kan vinna en väggklocka från www.carlssoninterior.se

Tävlingen finns på här --> carlssonkarlsson.blogg.se

Jag tror inte de behöver vidare presentation, jag ÄR ARG! Den här dagen har varit ett rent h*lvete om man säger så...

Vaknar på "morgonen" av att Hanski ska gå till jobbet. Visst det är inget att vara arg på men det är inte rolig heller... Tyckte bara väldigt synd om honom för att han inte kunnat sova i natt...
Resten av dagen hade jag tänkt spendera städande och tvättande, inte för att jag ville det utan för att jag måste... Tvätttiden började kl 16.00, ca 13.00 var jag fortfarande "nyvaken" och kände för att ta det lungt. Men jag hade ett snabbt ärende med telia att avklara så jag tänkte att jag skulle ringa dom. Till storyn hör nämligen att jag i fredags, för en vecka sedan, beställde mig en ny telefon och för att jag skulle få ut det mesta av den valde jag även ett nytt abonemang. Men eftersom jag redan hade ett abonemang ville jag flytta över det till telia och valde därför alternativet "byte av operatör" jag skrev i mitt gamla nummer och hela skiten och trodde blint på att det bara skulle vara att flytta över numret. Men ack vad fel jag fick! I onsdags fick jag mitt nya sim-kort och ett NYTT nummer! HELL NO, tänkte jag och ringde dem direkt och frågade varför jag inte fick "mitt" nummer. De sa att de inte hade nån info om detta och att de skulle funnits ett alternativ som hette "behåll nummer" eller liknande när jag bestälde allt.... Men det hade det ju inte, jag kolla tom upp det på samma sätt igen och det fanns inget. Då frågade jag dem vad som skede vid "byte av operatör" och de hade hon ingen aning om.... Efter en massa om och men fixade vi så att mitt gamla nummer skulle bli flyttat till mitt nya kort, men detta kunde inte ske för än idag (3:de augusit) och jag skulle återkomma då... Egentligen skulle detta även kosta 200kr men hon skulle försöka ge mig det gratis... Any way... Jag ringde dem idag vid 13 tiden men det var exterm lång kö så jag tänkte vänta en timme då eftersom det skulle vara SÅÅÅ smidigt ändå...

En timme senare ringer jag igen och pratar med dem och de skulle inte vara några problem alls... De skulle ske några minuter efter vi lagt på....
Klockan började nu bli 15... och jag tänkte vara duktig och kolla upp när min kära skola började igen... Lösenorden krånglade som fasen och när jag väl kom in på den sidan jag skulle kunde jag bara se när de kurserna jag redan hade läst föra terminen skulle gå.... Och det ville jag ju inte... KRÅNGEL KRÅNGEL! Sen visade det sig att jag inte kunde se det förän den 16 augusti... Jaja
Samtidigt som jag gjorde detta har nu mitt nya sim-kort tappat mobil nät... Men jag tänkte ge det lite mera tid...
Nu var klockan lite efter fyra och jag ska skynda mig ut och tvätta så jag hinner allt, jag ska plocka ihop tvätten och naiv som jag är ställer jag ner tvättmedels-påsen på sängen, ergo det vita lakanet. I all stress så är det ju självklart att påsen läcker sköljmedel över det vita lakanet som jag byte förra veckan! JAHA, bara att dra av det lakanet med! Jag skyndade till tvättstugan klockan var kanske 10min över nu! Tror ni inte då att det självklart är någon som inte är klar i tvättstugan också???? Jag börjar nu bli förbannad.... Men jag tänker att jag ger den till halv  på sig att ta ur allt innan jag plockar ut det åt dem!

Då skurar vi ur ungnen istället, lagom förbannad. Självklart lossnar ju inte den smutsen heller jag sliter och sliter och sliter.... Sen stormar jag ner till tvättstugan och drar ur den-därs kläder ur tvättmaskinen och trycker i mina! NU ÄR JAG ARG! Sen skrubbar vi ur ugnen så den blir ren!

Min telefonstatus har fortfarande inte ändras och jag rådfrågar min kära kusin om hon kan testa och ringa mig och dylikt i och med att jag är ensam hemma så kunde ju ingen i närheten göra det. Det visar sig nu att den nya telefonen, dvs nya simkortet inte fungerar alls just nu och det gamla kortet kan bara ringa och smsa TILL folk inte ta emot samtal eller få sms! CRAP! Vad ska man göra? Man vill ju ringa telia nu eftersom det var 3 timmar sedan de skulle vara "lätt fixat" men vill inte det på ett simkort som inte ens ska vara aktivt. Och som tidigare nämnt är jag ensam hemma och har inga andra telefoner/simkort...

Efter denna upptäckt gick jag arg ut till tvättstugan och såg som tur var att idioten hämtat sin tvätt! Och det kan jag säga att det var fan tur annars skulle jag kunnat döda någon just i det tillståndet!

Resten av dagen har gått ut på att städa, tvätta och göra rent kylskåpet (bra att jag städar bättre när jag är arg), samtidigt som jag gett arga blickar till min nya telefon i hopp om att mobilnätet skulle hoppa igång men icke....

Tur att jag har en snygg telefon i alla fall.

 

P.s. saken blir inte bättre av att mitt tv-spel jag spelar inte går att läsa cd-skivan längre och datorspelet jag spelar ger felkod 12 som inte ens existerar!!! Dvs, jag har inget roligt jag kan göra för att koppla av heller.... D.S.

 

P.S.2. Sedan har inte dagen underlättats av att mina fötter har luktat apa hela dagen, detta beror på ett visst par slip-in-skor som jag råkade gå ute i ösregn med för några dagar sedan och efter det glömde att hänga upp vilket resulterade i att de luktar ruttet vilket jag glömde när jag enkelt tog på mig dem påväg till tvättstugan... D.S.2

Ännu en dag har gått av livet...
Idag har det varit stora äventyr på gång. Men för att förstå detta måste ni veta vad vi gjorde igår... Vi var nämligen "hela" dagen i Gävle i ett köpcenter där vi gick i affärer för att kolla bland annat efter en Netbook. För alla som inte vet vad det är för något så är det en mini dator. Vi gick i alla elektronik affärer och jämförde priser och hade oss. Vi kollde in en model vi ville ha. För tanken var att jag skulle skaffa mig en sådan nu när jag ska börja plugga, det är både perfekt att ha både på föroläsningarna och som underhållning på tåget. Den är ju även perfekt att ha i väskan, den tar inte för stor plats.
Men men, när vi kom hem igår kollade vi på diverse sidor efter den datorn vi ville ha till bäst pris. Vi hade ju tänkt att beställa en eftersom det i regel är billigare. Men då kom vi på problemet med att just beställa en. Det är ju nämligen så att jag är fortfarande skriven på min gamla adress hos MINA föräldrar. Då skulle ju datorn ha kommit dit. Och det skulle ju inte funkat. Efter många om och men bestämde vi oss för att köpa en i butik. Den fanns på onoff billigast. Men vi såg även att just denna modelen vi ville ha var en utgående modell. Då handlade om att handla snabbt. Så nästa dag, dvs idag gick vi upp tidigt och åkte tillbaka till köpcentret in på onoff och valde ut en vit. Vi köpte ett himla snyggt fodral till den med. Efter detta inköpet åkte vi hem, ca 3mil. Väl hemma skulle vi starta datorn och installera allt. Då kommer det No operating system found. WTF tänker jag. INGET OPERATIVSYSTEM. Nehe! Vad gör man då? Då ringer man onoff. Och då säger Onoff att "så ska det ju inte vara". Sedan säger de att vi helt enkelt får åka tillbaka dit och byta. Då var det bara att åka 3 mil igen. Måttligt glad var man. Hur fasen kan man glömnma att installera ett operativsystem!!!! Väl där igen fick vi ta upp datorn och kolla om det stämde vårat fel, klart det stämde. Då var det "bara" att byta. Vi fick en ny dator. Men för att vara på den säkra sidan startade vi upp den på plats. Och såklart startade den utan problem. Men då kom vi till nästa problem. Vi skulle ju aldrig ha startat den. När man väl fick startat den då drog ju installationen igång, som inte gick att avbryta.... Och kanske skulle hela datorn krashat. Jaha, då var det bara att installera hela datorn. Så där stod vi på onoff i mer än 40minuter och kollade på en dator som installerades.. Kul kul. Som tur var lite plåster på såren så fick vi reseersättning 100kr för alla våra problem. Sen åkte vi hem med gott humör. Väl hemma startade vi den utan problem. Och ända sen dess har jag suttit vid datorn och mysigt med den.

Här är jag i X, tar mina promenader och väntar på att någonting ska hända, något som får min vardag att ändras. Jag är så trött på att vara ledig nu så det är inte sant. Det blir inte längre en njutning om man varit ledig sedan i juni. Eller man kanske inte kan kalla det ledig heller, arbetslös och sysslolös. Hur fyller man egentligen ut ett halvår med ingenting? På nått konstigt vänster har jag iallafall lyckats. Men nu är jag rejält sugen på en vändning. Något som ger kroppen en liten adrenalinkick som jag behöver. Jag är så extremt trött att gå hemma och klättra på väggarna nu.
Jag ser verkligen fram emot att börja skolan igen, tror jag iallafall. Men jag vet att jag ser fram emot förändringen. Att inte behöva vakna på morgonen och undra hur man ska hålla sig sysselsatt tills man ska gå och lägga sig. För det är just så det har varit. Dagen har blivit ett tidsfördriv tills man med gott samvete kan gå att lägga sig igen. Vad är det för ett liv egentligen? Jag är så överlycklig att jag kan bryta det mönstret nu. Det ska bli så himla skönt. Men jag är lite smått orolig för grabben min. Han har det precis som jag, bortsett från förändringen. Jag skulle kunna göra vad som helst för att han ska få ett jobb. Först då känns det som att vi kan börja vårat "nya" liv till fyllo. Och kanske man inte "behöver" bo hos "svärföräldrarna" längre. Man kanske kan med ett gott samvete skaffa sig en egen lägenhet, som är fin och fräsh (nej, jag vet inte hur det stavas). Det är ofta man sitter och funderar på vart man hamnar om 10år. Har man ett jobb då? Vad jobbar man isåfall med då? Vart bor vi? Har vi barn? Och hela den raddan.
Jag är en människa som älskar impulsen, men har svårt att leva efter den. Jag vill helst ha de nästa 10 åren framför mig planerade. Men så blir det ju aldrig. Varje morgon jag vaknar är min första uppgiften på dagen att planera ut dagen. Och om sedan någon har andra planer om dagen kan den bli konflikt och jag tycker att det blir jobbigt att jag inte får gjort allt jag har bestämt att jag ska göra under dagen!
Skönt att veta att de nästa 3,5åren som kommer så går jag förhoppningsvis i skolan. Men det är inte annat än att man är lite nervös nu. På torsdag smäller det! Jag börjar känna mig som en liten fjortis nu, jag försöker redan nu bestämma mig för vad jag ska ha för kläder på mig och hur jag ska ha håret. Jag vill ju ge rätt intryck för första början. Jag vill verka tuff men inte farlig, snäll men absolut inte FJOLLIG!
Det känns lite små jobbigt med en ny stad och nya människor. Man måste vara trevligt och allt direkt. Sedan är jag sååå nervös över att jag ska gå vilse. Jag kan inte alls Uppsala. Eftersom jag måste åka tåg dit kommer jag säkert ha bråttom till skolan på torsdag också. Och då måste jag åtminstone veta åt vilken riktning skolan ligger åt....

Drömmen krossades på några minuter... När grabben hade vaknat vart vi iväg för att kolla efter våran drömlägenhet. Innan vi hittade till fastighetsägarens kontor åkte vi förbi stället där de lägenheterna fanns som vi ville ha. De såg kanon ut och vi undrade för oss själv vart de lägenheterna fanns som var lediga. Vi åkte vidare till fastighetsägaren. Väl där pratade vi med en tant i receptionen som hade noll koll. Men det vi fick ut ur henne var iallafall att det bara var i vissa områden, slumområden enligt mig, som ungdomsrabatten gällde. Men hon sa framför allt att de lägenheterna vi ville kolla på var upptagna eller rättare sagt RESERVERADE till några vars byggnad skulle rivas. Då undrar jag bara VARFÖR LÄGGER MAN UT LÄGENHETER SOM LEDIGA OM DE REDAN ÄR RESERVERADE. Jag menar, det kan ju inte ha kommit som en shock för dem att deras egna hus skulle rivas? Om jag inte skulle vetat att de lägenheterna fanns lediga skulle jag ju inte varit intresserad och främst jag skulle inte blivit BESVIKEN. Varför kan aldrig fastighetsägare ha uppdaterade databaser som fungerar???? Det är ju inte första gången vi har fått falska förhoppningar. Vad arg man kan bli. Här är en bild på dagens besvikelse:

 

Nu är vi framme, eller ja rättare sagt vi var framme redan i lördags, men jag har inte kommit åt att kunna skriva för än nu. Nu bor vi hos "svärföräldrarna" och har lådor precis överallt. Blir ju lätt så när mer eller mindre saker som egentligen skulle platsa i en 2:a och detta har vi nu i ett redan möblerat rum.
Varje dag är det spännande när man går upp och man kan ta sig ut ur rummet utan att förstöra något. Men men förhoppningsvis är detta inte en temporär lösning.
Just nu sitter jag faktiskt och väntar på att grabben ska gå upp. Ja vet, han sover lääääänge! Men när han äntligen pallrar sig upp nu så ska vi gå till en fastighetsägare här och kolla om de har någon lägenhet till oss. Vi har sett på deras hemsida att det verkar som de har 2:or som är byggda 2004-2005 för 4000kr. Dessa hoppas vi på! Och ännu bättre är att här i X har de ett erbjudande för ungdommar, så att de stannar kvar i X, som gör att man bara behöver betala halva hyran. Men detta vet vi tyvärr inte om det funkar om man är 2 personer i en lägenhet eller om erbjudandet överhuvudtaget finns i de "nya" lägenheterna. Men men, det får vi antagligen redan på snart. Om han bara vill vakna!!!
Jag sitter här och håller tummarna.
Sedan har jag äntligen bestämt mig för att plugga i Uppsala, eller iallafall tror jag det. Jag har fyllt i papprena nu och ska bara lägga de på lådan. Då har jag kommit ett steg närmare Uppsala. Jag sitter här och försöker övertala mig själv om att det blir bra och att det var det bästa valet.
Ne, nu ska jag gå upp och rycka av honom täcket så att vi kommer iväg någon gång.

Jag känner att jag riktigt börjar komma in i bloggandet igen. Men det tror jag mest beror på att jag har startat en annan blogg också. SjukLinn.blogg.se där jag skriver upp alla smärtor jag har under dagen. Det är inte så att jag är någon hypokondriker eller så det är bara så att jag har många smärtor, inte som hypokondriker som tror det värsta om allt.
En annan anledning till varför jag har börjat blogga igen tror jag kan vara att jag egentligen har tusen andra saker jag måste göra, och då blir det lätt att man vill fly.
Sedan kände jag även för att blogga nu i och med att snart ska jag packa ner denna datorn. Vi flyttstädar nämligen för fullt nu (när jag inte bloggar). För imorgon går lasset till X där vi stannar tillsvidare.
Jag har fortfarande inte bestämt mig om Uppsala men jag tror allt att det blir så ändå. Jag har i och försig inte berättat min orolighet för någon annan heller, så jag har inte kunnat prata ut om den. Men jag har sagt det till grabben ett X antal gånger förmycket så han vill inte höra det längre. Men jag håller med honom, jag är så veeeelig, ena stunden är det sååå himla fantastiskt andra stunden känns det som jordens undergång. Men men jag antar att den som lever får se.

Apropå ingenting, så brann ett hus i närheten av oss igårkväll. Kul att få sitt hus nerbrunnet på nyårsafton! Det hade tydligen börjat brinna på vinden så brandkåren kom knappt åt att släcka det. Husets ägere var även påväg till Göteborg för att fira nyår och de fick ju så klart vända.
Jag hörde syrenerna ca halv 4 på eftermiddagen och vid 2 tiden när vi åkte hem på natten var det fortfarande lite brandmän kvar där. Stackars brandmän som fick fira nyår där. Men men, that's life.

Jag vet att det har varit hundra år sedan jag skrev sedan... Men tro mig inget har hänt i mitt liv. Eller så har mycket hänt, det beror hur man ser på det. Men jag har ju för ovana att blogga när jag inte har tid så varför inte passa på nu mitt i allt flyttstök. För ja, gott folk vi ska flytta igen. Detta året har jag flyttat 3gr och det kommer fortsätta nästa år.

Detta har hänt sedan sist i kortform:
Vi flyttade till en ny lägenhet i juni och allt skulle bli sååå bra... Men det blev det inte riktig. Sommaren började bra och allt. Problemet var ju bara att vi inte fått tag på sommarjobb alls den sommaren. Men vi bestämde att vi skulle läsa sommarkurser istället och leva på studiebidraget, det skulle ju funka. Men då dycker självklart det upp mer problem. Vi kommer inte in på de kurserna vi ville läsa och blir där med utan pengar... Men jag tänkte då att även om vi inte har några pengar så kan jag iallafall försöka komma ikapp med skolan denna sommaren... Men tiden gick och sommaren började gå mot hösten, och jag hade inte pluggat.... Jag kände hur min värld mer och mer fallerade.... När jag var som mest stressad över att jag behövde plugga och mest omotiverad, bestämde jag mig. JAG SKITER I DET HÄR! Jag hoppar av, för om jag inte kom i kapp så kunde jag ändå inte fortsätt plugga. Då åtestod det bara ett "problem", PENGAR. Jag fick inte längre studiebidrag och min pojkvän fick inte ens ta examen, så han sökte jobb ständigt.... Men inga pengar i sikte och där stod vi men en lägenhet med en hyra på 7100kr som skulle betalas varje månad. I slutet av augisti gjorde vi allt vi kunde för att få pengar. Vi skrev in oss i arbetsförmedlingen och ringde till socialen. För vi insåg att vi inte kunde trolla fram 7100kr i månaden. Vi sa i september upp lägenheten, för har man inga pengar så har man inte. Och om varken jag eller grabben pluggar så behöver vi inte bo på en studentort heller.
Men så klart uppstod då mer problem, vi hade 3månaders uppsägningstid på lägenheten. Det betydde att vi inte "blev" av med den för än den 31dec. Dvs idag! Vad skulle vi göra i 3 månader och hur skulle vi försörja oss?
Vi anförtrodde oss helt på socialen. Men självklart hade vi en lägenhetshyra som var för dyr och så var man även tvungen att söka 20jobb i månaden oavsett om det fanns jobb man var lämplig till eller inte.
Vi stannade i kalmar så länge vi behövde för att kunna gå på diverse mötet för att få pengar för att försörja oss. Men i mitten av november var vi klara med Kalmar, vi hade suttit i en lägenhet i 2 månader och klättrat på väggarna. Jag stod inte ut. Vi flyttade istället hem till mina föräldrar, för där slapp vi iallafall oroa oss för hur vi skulle ha råd att betala för maten.

Och nu är vi här, osäker på hur våren ska utspela sig. Jag har sökt till Uppsala universitet och även tackat jag till utbildningen där som "dagisfröken". Men jag är så extremt osäker på att det är det är det jag vill göra.... Jag vet att jag vill bli dagisfröken och jag vet att jag verkligen skulle passa som det. Men jag är osäker på uppsala. Jag är rädd att jag inte riktigt skulle passa på det programet, jag vill ha en annan programtitel jag är rädd att programet inte riktigt är utformat som jag vill. Sen är jag rädd för studentlivet i uppsala, jag är små rädd att alla är snobbar och bara pimplar champange hela tiden.
Jag har hela mitt liv fått lära mig att är man det minsta osäker på något så ska man inte genomföra det. Och det håller jag verkligen med om. Men jag vet också att om jag väl börjar i Uppsala blir säkert allt bra.

Efter minst en månad av sura-uppstötningar, halsbränna, tårar och orolig magar, är det förhoppningsvis över! För ca en månad sedan flyttade jag in hos min honey. Det var en tillfällig lösning för att vi inte skulle betala 2 hyror när vi ändå bara är hemma hos honom. Han hade sedan (talat i då tid) en månad sagt upp sin lgh. Och tanken var att vi skulle flytta in i en större lägenhet. Efter det började sökandet efter lägenheten. Problem uppstod. Kalmarhem (våra fastighetsägare) började krångla. När honey sa upp sin lägenhet sa dem att det inte skulle vara några problem alls att skaffa en ny lägenhet hos dem. Jag visste sedan tidigare att deras policy är att man måste bo i studentlägenheter i 2 terminer innan man kan byta. Och eftersom vi bara skulle byta upp oss till en lägenhet (dvs inte studentlägenhet). Honey hade bott här i 1,5 år så det skulle inte bli några problem, trodde vi.... Men sedan när vi väl började letandet och gjorde intresseanmälan på deras hemsida, med deras databaserade system, kom problemen. Det stod i stil med att kontraktet var för kort för att göra intresseanmälan på... Vi fick ta kontakt med kalmarhem. Då kom knivhugget i ryggen! För att byta bostad dvs lgh mot lgh är det 2 år man måste bo hos dem. Inte 1 år som i studentlägenheterna. Vi hade STORA problem! Vad gör man? Den tidpunkten hade vi en månad max på oss att hitta en lägenhet, annars var vi bostadslösa! Crap! Men tydligen skulle de ta ett beslut om hur det skulle göra med studenterna, om det skulle gå smidigare och om de skulle slippa 2års regeln...
Tiden gick och inget beslut togs... Men sedan för ca 3 veckor sedan sa dom att de äntligen gjort beslutet. Och att det skulle funka på hemsidan på onsdag eller nästkommande onsdag. Onsdagen kom.... inget funkade. Nästa Onsdag funkade inget heller... Vi var mer eller mindre inne på Kalmarhemskontor varje dag och försökte fixa det. Men dom kunde inte göra ett jota, det är andra som jobbar med det och vi är på dem hela tiden att fixa det. Vi kunde inte göra annat än att avvakta, men inget hände! Och jag kände bara att den 15 juni (då vi skulle vara ute ur lgh) kom allt närmare och närmare och halsbrännan blev bara värre och värre. Förra veckan fick vi nog! Vi var ju tvungna att ha en lgh. Vi hade sett att de hade en lgh, en 4:a på deras hemsida som vi ville ha. Men vi kunde ju inte lägga en intresseanmälan. Vi var på kalmarhem igen! Vi måste få chansen att lägga en anmälan på den, för vi får ju det, vi "bara" inte kunde. Vi tyckte att de kunde gå runt systemet på något sätt. Och tanten satt där och försökte och försökte trycka in oss i systemet. Men det gick bara inte enligt henne. Vi fick helt enkelt komma tillbaka den 9 när intresseanmälans tid gått ut och hoppas på att ingen ville ha den.
När vi kom hem den dagen såg vi att vi faktiskt var anmälda till den lägenheten! Men det var ju i alla fall inte säkert att vi skulle få den.
Vi gick på nålar en hel vecka! Den 9 var vi på deras kontor kl 8.00. Då var ALLA på möte! Hur smart är det att ha möte precis efter öppningsdags? Vi skulle komma tillbaka efter nio.... Vi strövade omkring i Kalmar en timme, sen gick vi dit igen. Kl 9.00 var vi där igen... fortfarande möte... Men de sa att de skulle ringa upp igen. Senare den dagen ringde de upp. De sa att det inte gick att avgöra om vi fick den eller inte ännu. Vi var tvungen att vänta tills idag. Sedan kollade de lite på vårat ärende och tyckte det verkade olämpligt att honey skulle bo där med en hyra på 7100kr på en inkomst på 8000kr. Honey fick ange mig som sambo. Anledningen att jag inte fanns med innan var att deras hemsida består av profiler som gör anmälan och då går det ju inte att vara 2. Men jag kom med på anmälan. Sedan berättade de även att om vi nu skulle få den skulle det ta över en vecka innan vi kunde flytta in, eftersom det var en massa pappersarbete och liknande. Det var bara att vänta. Idag ringde Honey upp dem igen och kollade hur det gick. Det var fortfarande osäkert. Dom var tvungna att kolla våra kreditupplysningar och liknande, vilket var förståligt. Men manen i telefonen förstod att vi vara ett akutfall och han skulle försöka få någon att kolla upp det så snabbt som möjligt. Han skulle återkomma så snart som möjligt.
Ca kl 15 kom samtalet. Kreditupplysningarna var okej. Vi kunde skriva på kontraktet på måndag. Men då frågade honey om det inte gick att fixa innan fredag eftersom vi hade lite bråttom. Då sa han att vi kunde komma in imorgon eftermiddag och skriva på kontraktet!

Länge sedan man skrev av sig lite nu. Men nu är jag faktiskt lite smått irriterad. Så, why not! Hade tenta idag. Eller egentligen var det en omtenta. Tentan var i måndags på riktigt. Men jag kände att jag inte skulle klara den så jag valde och vänta tills idag. Och det spelar ju ingen roll. Men jag blir så sur. För det första hade jag sedan en tid tillbaka legat lite efter i skolan men det var inget som jag inte kunde ta igen. För att i och med att jag ligger efter får jag inte läsa kursen som heter nätverksprojekt. Men det gör egentilgen inte mig något heller, för man behöver inte den för vidare studier. As I was saying. Jag låg efter och eftersom jag helt plötsligt bara läser en kurs var det ju ett perfekt tillfälle att ta ikapp detta. Vilket jag har jobbat flitigt på de senaste veckorna och lyckats ganska bra. Men jag har varit så totalt fokuserad på att komma ikapp att jag har lagt min nuvarande kurs på hyllan, vilket jag inte tyckte var något problem i och med att jag räknade med att komma ikapp halva vägen in på läsperioden. Och sedan kunde läsa ikapp den kursen lätt och ledigt. Men det jag helt hade förträngt är att nätteknik kurserna jag läser har tentor efter halva läsperioden också. Vilket jag kom ihåg en vecka innan jag skulle ha tenta. SHIT, crap, vad gör jag nu liksom. Jag hade inte vart på något föreläsning eller nått. Det blev JOBBIGT. Men jag valde i alla fall att börja kolla på föreläsningarna som ändå finns på hemsidan. Men problemet/fördelen med webbföreläsningarna är att man kan pausa dem. Jag var ju tvungen att lära mig allt snabbt. Och det innebar att man lysnade ca30sek, pausa,  sedan skriver man ner allt läraren sa. Detta var ju jättesmart och jag lärde mig en himla massa. Problemet blev bara att föreläsningar som tillexempel var 60min tog minst 90min att ta sig igenom. Och när det slutligen var tenta dags hade jag inte hunnit igenom allt. Sen var ett delprov praktiskt. Och det fick man tydligen inte göra om man inte hade redovisat laborationerna. Vilka jag kunde ha genomfört men inte haft en chans att redovisa. Så det fick jag inte göra... än. I måndags hade jag i alla fall ca 4 föreläsningar kvar att se på. Sen skulle det ju vara bra att läsa boken också kanske. Men det hade jag ingen som helst tid med. Igår såg jag klar de sista föreläsningarna. Och sedan hade jag eldsjälen Elie i min klass som insåg att jag inte var på tentan i måndags. Som tydligen hade hittat tentan på nätet. Detta och anteckningarna som jag gjort läste jag för fulla muggar igår. Pluggade, slappade, pluggade lite till.... Jag sov inte en blund i natt. Jag pluggade. Kl 8 i morse var tentan. Och jag trodde faktiskt jag hade en liten chans. Vilket jag absolut inte trodde i onsdags morse. Tentan är webbaserad och är frågor med 5 alternativ på varje. Vissa frågor ska man svara med 3 alternativ etc. Men det var extremt osäkert när jag gjorde det. Men de frågorna som kom upp som var de som jag hade fått från Elie satte jag klockrent. 50frågor var besvarade. Jag hade inte den blekaste om hur det skulle gå. Sen var det bara att trycka på knappen "grade exam".

Då sitter man här igen. På senaste tiden har jag fått extremt sug efter att blogga. Och nu var abstinensen extrem. Specielt nu när man har en omtenta imorgon som man egentligen borde plugga på extremt mycket mer. Men men, jag har ca 3 energi-drycker i blodet så plugga hinner vi nog med också. Jag älskar mitt liv just nu. Trots att jag har extremt mycket att göra och ligger egentligen jävligt efter i skolan. Men jag bryr mig inte speciellt mycket. Jag kanske skulle fokusera lite mer på skolan, men ändå. Jag har det underbart och jag bara njuter. Jag sitter här lyssnar på underbar musik med spotify, och bara är. Om 28 dagar flyttar jag ut ur mitt jävliga studentrum. Vad underbart det ska bli. Jag har i för sig nästan inte bott där på 3 månader, eftersom jag har våldgästat min pojke men i alla fall. Det hemska är att det få gångerna man är hemma ser man hur mycket det förfaller när jag inte sköter om det. Min granne (som jag även delar hall/kokvrå och toa med). Sköter INGET, jag tyckte jag skötte ganska mycket när jag "bodde" där, men hade dock ingen aning om hur lite hon gjorde. Nu sköts inget där.

Synd att man inte kan få en doftblogg med så folk känner vilken jävla sopstank det är där. Fy faen! Jag är glad att jag ska flytta... Det enda problemet är bara att det måste vara någorlunda rent när jag ska besiktiga rummet.., så jag får flytta ut. Det blir ett jävla projekt. En postiv sak är i alla fall att när hon hade så jävla mycket disk började hon ta mitt porslin också, istället för att diska sitt eget... Men jag skrer en lapp om att jag ville ha tillbaka mina saker... Och det har jag i alla fall fått nu... Diskade. Men besiktningen blir inte rolig...Men men... Jag är så himla glad att jag äntligen ska få flytta ut. Och flytta ihop med min Honey! Det ska bli så perfekt. Okej jag kanske är lite blond, min honey sa att vi skulle skaffa en 160 säng... det trodde jag bara existerade i USA, där allt är XL. Men det finns i verkligheten också... IKEA! Sen ska vi ha ett så där jävla stort täcke med och bara mysa. Det kommer bli skillnad från att ligga 2 i en 90 säng ständigt. Med ett "litet" täcke. Fy fan vad kul allt detta kommer att bli!

Jaha, då sitter man här och räknar sekunderna.  Ca 2,5 timme kvar. Min honey kommer äntligen äntligen hem! Jag har inte sett honom sedan i fredags. Det var evigheter sedan! Det känns konstigt speciellt när jag sedan i måndags har bott i hans lägenhet. I helgen var man i Vara, Världens ände, Staden som ALLTID sover! Jag HATAR Vara, jag kommer aldrig aldrig flytta tillbaka. Jag skiter i om det finns Vara-bor som läser denna blogg (men vem fan läser denna bloggen) men Vara är en skithööööla! En hemsk ort med hemska folk. Plus att den orten är alldeles för liten för mig. Jag är glad över att mina föräldrar har insett att jag tycker så, och dem har själva sagt att jag inte behöver komma hem när jag känner så. Ändå så var jag i Vara i helgen, jag var "tvungen" att ha 20årskalas med släkten. Det var väl roligt att träffa släkten igen men jag fick en del besvikna miner, eftersom jag har förändrat mitt utseende lite extremt sedan dem såg mig i sommras. Men det var i alla fall kul att träffa dem tyckte jag, för på något konstigt vänster så gillar jag min släkt! Vilket känns som om jag är den enda som gör bland oss. Alla pratar skit om alla bakom varandras ryggar. En annan positiv sak med släktkalas är att det är ett bra sätt att dryga ut sin ekonomi. Vilket man behöver en hel del som student. Vi hade släktkalaset på lördagen, jag kom till Vara på fredagskvällen, jag skulle stanna hela helgen tills måndag morgon. Det var extremt jobbit, jag hade inget att göra och ingen jag ville träffa. Resten av familjen levde sitt vanliga liv, dvs det livet som jag inte längre är en del av. Jag kände mig mer eller mindre bortglömnd, som om jag inte behövdes längre. Men jag har aldrig kunnat vara mig själv i Vara (ironiskt!). Det är först när jag flyttade till Kalmar jag började leva och blomma ut. Jag har blivit den jag alltid velat vara. Jag har skaffat mig piercingarna jag alltid velat ha (ögonbrynet och i läppen) och även tattueringen (If you wating for a miracle, be the miracle). Mina föräldrar hatar allt jag har gjort med min kropp, men det skiter jag blankt i. Herregud jag är över 20år (eller rättare sagt 19+ om ni frågar mig) och bor över 35mil ifrån dem! Men jag gillar att de har slutat kommentera allt, jag inser att de har gett upp. De har insett att man inte kan ändra mig längre. Jag blev himla förvånad när jag berättade för dem att jag skulle flytta ihop med min sötnos och de inte gjorde så mycket som ett pip om hur dålig idé det var. Inte för att jag tycker att det är en dålig idé alls, men man vet ju hur föräldrar är. Men jag älskar min honey av hela mitt hjärta och jag vill satsa allt på honom för jag vet att han verkligen är värd det! Här om dagen när jag saknade honom som mest skickade jag ett så jävla fint sms till honom:
Jag var bara tvungen att skriva hur mycket jag älskar dig. Ett liv utan dig skulle vara som en sommar utan sol, vinter utan snö, en bil utan motor, en rak kurva och en upäten macka! Dvs det funkar inte alls, det är något som saknasoch inte stämmer. Du är bättre än solen på sommaren, snön på vintern... Det skulle lika grärna vara strom hela året om, för så länge jag är med dig är allt perfekt. Och du har ändå redan tagit mitt hjärta med storm. :*
Visst var det vackert?? Jag var så himla stolt över det smset resten av den dagen. Visst kanske inte alla metaforer är dem bästa, men sån är jag. Jag skulle kunna göra precis vad som helst för honom. Jag är så jävla lycklig med honom. Ohc jag skryter gärna framför folk om hur jävla bra jag är som har hittat en så underbar kille. Vi har varit ihop i 4 månader nu! Det är förövrig min längsta relation. Och det kommer förbli det med, för jag kommer aldrig aldrig lämna honom. Han är och förblir det bästa som har hänt mig.

Quick! Put your music on shuffle and answer the questions with the title of the songs that you get!

So how's life treating you?
Song:: Adam's Song (Blink 182)
Comments?:
Where are you at the moment?
Song:: Orange Sky (Alexi Murdoch)
Comments?:
What's the best thing about today?
Song:: Enemy ( Jack Johnson)
Comments?:
What do you do for a living?
Song:: Devil In her heart (Beatles)
Comments?:
What do you want to do right now?
Song:: Stacked ACTORS (Foo Fighters)
Comments?:
What do you like doing when you're drunk?
Song:: Oh Darling (Beatles)
Comments?:
What would you like to say to that special someone?
Song:: Pipedown (Babyshambles)
Comments?:
What do you say to people who try to put you down?
Song:: Dörrslusk (Magnus Uggla)
Comments?:
What's your opinion on society today?
Song:: Human Touch (Bruce Springsteen)
Comments?:
What do you really want to say to President Bush?
Song:: Wicked (Korn)
Comments?:
What did you dream about last night?
Song:: Believe Me Natalie (The Killers)
Comments?:
What are you constantly thinking about?
Song:: Oh Boy (Miss Li)
Comments?:
How do you let out your anger?
Song:: Such A lonely Soul (Anna Ternheim)
Comments?:
How do you like to waste your time?
Song:: Our House (Madness)
Comments?:
What makes you so individual?
Song:: Words (Guillemots)
Comments?:
What's your hidden talent?
Song:: Cleaning Session Raga (The Soundtrack of our Lives)
Comments?:
What does everyone love you for?
Song:: Sad Song (Oasis)
Comments?:
What do you scream when you come?
Song:: Sex Without Love (Ben Lee)
Comments?:
What are you doing tomorrow?
Song:: Staten och Kapitalet (Ebba Grön)
Comments?:
If I gave you pencil and paper, what would you draw?
Song:: Last Goodbye (Jeff Buckley)
Comments?:
What was your first love like?
Song:: Let This Go (Paramore)
Comments?:
And your current love?
Song:: Simple Pages (Weezer)
Comments?:
What's annoying you right now?
Song:: The story of my life (Millencolin)
Comments?:
What's your life motto?
Song:: I'll put you on the guest list (Scooter)
Comments?:
What lesson did you learn yesterday?
Song:: Rodeo Clowns (Jack Johnson)
Comments?:
What is your greatest fear?
Song:: Kill the Director (The Wombats)
Comments?:
What are your friends like?
Song:: Suzy Creamcheese (Ceasars Palace)
Comments?:
Where will you sleep tonight?
Song:: Asfaltbarn (Magnus Uggla)
Comments?:
What are you going to do now?
Song:: Green Eyes (Coldplay)
Comments?:
Anything else you'd like to say?
Song:: Patience (Guns n' Roses)
Comments?:

Take This Survey | Search Surveys | MySpace Surveys
Survey found on Bzoink